Efter inledande välkomsthälsning av föreningens ordförande, professor Bengt Jönsson, presenterades material om hälsoekonomins ställning i Sverige av Sandra Erntoft och Marianne Hanning. Landets hälsoekonomer är uppskattningsvis 300 st. Omkring en tredjedel arbetar inom industrin, en tredjedel inom myndigheter och landsting och tredjedel i andra verksamheter. Glädjande är att könsfördelningen bland hälsoekonomer är mycket jämn.

Efter detta talade professor Scott Ramsey från University of Washington om inställningen till hälsoekonomisk utvärdering (cost-effectiveness analys) i USA. Ramsey lyfte fram att det finns en koppling mellan skepticism mot sådana analyser som underlag för beslut i hälso- och sjukvård och ett utbrett motstånd i USA att myndigheter intervenerar enskilda människors liv. Det finns också en skepticism mot offentliga prioriteringar bland dem som arbetar för ett generellt hälso- och sjukvårdssystem som skall ge vård till alla på lika villkor. Trots detta produceras det många studier kring cost-effectiveness i USA. Många av dem initieras av industin och Ramsey menade att det finns en publikationsbias till förmån för studier som visar positiva resultat. De som stödjer en studie finansiellt har sällan intresse av att icke-fynd eller negativa fynd sprids. Denna bias bör man vara medveten om.

Efter det inledande plenariet övergick konferensen i parallella sessioner där 27 olika presentationer om bl.a. finansiella incitament, ojämlikhet i läkemedelsutnyttjandet, hälsoekonomiska modellanalyser i SBU:s rapporter, samhällets kostnader för ohälsa, antalet sjukhusbäddar i relation till en åldrande befolkning m.m. I foajén fanns samtidigt posters om bl.a. socioekonomins betydelse för hälsorelaterad livskvalitet, deltidssjukskrivning som rehabiliteringsmetod, Delphipaneler och registerstudier. Abstrakt för samtliga presentationer coh postrar finns att ladda ner här

Abstrakt för samtliga presentationer och postrar finns att ladda ner här (pdf)

Konferensen avslutades med en paneldiskussion om sjukvårdens långsiktiga finansiering Anders Klevmarken från Uppsala Universitet som moderator och en panel bestående av Stefan Ackerby, Biträdande chef på avdelningen för ekonomi och styrning, SKL, Anders Ekholm, Analyschef, Socialdepartementet, Ann-Marie Lindgren, Utredningschef på Arbetarrörelsens Tankesmedja och Clas Rehnberg, Docent i hälsoekonomi på Karolinska Institutet. I panelen diskuterades ett antal breda frågor i sjukvården i en konsensus kring att det går inte att analysera sjukvårdens finansiering utan att också beröra många andra aspekter på hälso- och sjukvården, såsom effektivitet och patientsäkerhet. Frågan om värderingar och befolkningens prioritering av hälso- och sjukvård i förhållande till andra varor och tjänster lyftes också fram som en viktig bas för finansieringsdiskussionen. Folk kan nog vara beredda att betala för den hälso- och sjukvård som behövs och önskas framöver, men den störa frågan är hur denna betalningsvillighet skall organiseras så att den riktas mot en vård av god kvalitet och ges på rimligt lika villkor. Flera förslag till prioriteringar inom det offentliga systemet presenterades och diskuterades, liksom förslag till gränsdragningar av det offentliga åtagandet gentemot det privata.

Utöver konferensens vetenskapliga innehåll gavs deltagarna också tillfälle att umgås över lunch, bankett och kaffepauser. Många av deltagarna uttryckte under konferensens gång sin uppskattning av konferensen och det faktum att det nu skapats ett forum för svenska hälsoekonomer att träffas. Nästa nationella konferens planeras till mars 2013 i Linköping. Välkommen dit!